Det som vi känner under namnet ”Vietnamkriget” är ett av historiens mest kritiserade krig, det längsta kriget i USA:s historia, ett krig som krävde livet av drygt 58 000 amerikaner, över 2 miljoner vietnameser (enligt vissa bedömare 4 miljoner) och lämnade mycket djupa sår efter sig, såväl fysiskt och psykiskt som ideologiskt och ekonomiskt.

I Vietnam kallas detta krig naturligtvis för Amerika-kriget, på vissa håll även som ”det andra kriget i Indokina”, men vi kommer här att använda det gängse ”Vietnamkriget”, medvetna om att det tyvärr sätter läsaren i amerikanens position.

Hur det började  

Bakgrunden till kriget är förstås mycket komplex och skall ses i ljus av kolonialismens historia. Vietnam var nämligen ockuperat av Frankrike sedan mitten av 1800-talet och av Japan under andra världskrigets slutår.

Efter andra världskriget, då Frankrike tagit tillbaka makten i Vietnam och inrättat en regering som följde deras pipa, påbörjades en väpnad kamp under ledning av National Liberation Front i Vietnam, mot kolonialherren i Europa. NLF – som bestod av kommunister och nationalister – lyckades också ta styret över den norra delen, medan de södra delarna under 1950-talet besattes av vietnameser som kollaborerat med fransmännen. Frankrike hade lämnat landet som splittrats i två delar: i Hanoi och de norra delarna befann sig FNL under ledning av kommunisten Ho Chi Minh, och i Saigon i söder satt den självutnämnde presidenten för ”Republiken Vietnam”: Ngo Dinh Diem.
Dessutom blev man snart en bricka i stormakternas spel.

Mot slutet av 1950-talet började USA – där man var rädd för att kommunismen skulle sprida sig i Asien – att sända trupper till södra Vietnam för att stödja dem vid ett krig kot kommunisterna i norr. I mitten av 1960-talet sände USA ett stort antal trupper för att stödja den sydvietnamesiska ledningen, som hade stora administrativa problem.

Kalla kriget  

Vietnamkriget skall förstås också ses i ljuset av det kalla krig som tagit blivit en realitet efter andra världskriget. Vietnam blev snart en krigsskådeplats för de två huvudmotståndarna i detta krig – USA och Sovjetunionen – som inte tordes möta varandra direkt, utan istället underblåste konflikter på olika håll i världen där de gick in och stödde varsitt läger.
I detta fall stod USA på sydvietnamesernas sida, med såväl ekonomiska som militära och personella insatser, med Sovjet stödde Ho Chi Minh och kommunisterna i norr med vapen och pengar. Även Kina, som blivit kommunistiskt 1949, skickade stöd till kommunisterna i Vietnam från 1950-talet och framåt.

1963 påbörjade USA, under president Lyndon B Johnson, att stödja syd-Vietnam med trupper och vapen i större skala. Den ideologiska och militärstrategiska anledningen gick under namnet ”Dominoteorin”. USA hade redann sett Kina och norra Korea falla i kommunistiskt styre och var nu rädda att om man nu även lät Vietnam bli kommunistiskt så skulle hela syd-Asien följa efter och hamna under Sovjetunionens ledning. Dessutom behövde man ett ställe att placera trupper under eventuellt krig med Maos Kina.

Eskalering

De amerikanska insatserna ökade kraftigt under 1965 och det var även först då som man satte in marktrupper. FNL svarade med att föra ett gerillakrig i Vietnams djungler, där de var betydligt vanare att vistas och kunde göra starkt motstånd trots sin underlägsenhet i vapen. USA skickade unga män/pojkar som saknade militär erfarenhet och utbildning. Motståndet mot kriget i landet ökade när alltfler kallades in och när rapporter och bilder från fronten nådde dem.

Ett bakslag för den amerikanska moralen utgjorde den så kallade TET-offensiven under det vietnamesiska nyåret 1968 då FNL bröt en uppgjord vapenvila med ett välorganiserat anfall mot flertalet städer.

Propagandakriget i USA höll också på att förloras av Nixon-administrationen, inte minst sedan uppdagandet av massakern i byn My Lai, där över 500 vietnameser, de flesta kvinnor och barn, dödades brutalt av amerikanska soldater (massakern inbegrep sexuella övergrepp, tortyr och lemlästningar). 

Krigsslutet

Motståndet på hemmplan och internationellt var massivt; de ekonomiska och mänskliga kostnaderna astronomiska; och  Vietnam var slagit i spillror –  den amerikanska administrationen under Richard Nixon insåg att det var läge att dra sig tillbaka.

Fredssamtal hade påbörjats redan 1968, med Henry Kissinger som förhandlare för USA, men det skulle ta ytterligare 5 år innan en uppgörelse och ett avtal om vapenfrid nåtts (1973).

Men kommunisterna hade inga planer på faktisk fred och strider pågick även efter fredsslutet. Södern bad om hjälp från USA men utan att få något, i slutet av 1975 gick FNL till hårt angrepp och snart låg även Saigon under kommunistpartiets styre.

Krigets offer

De flesta filmer som skildrar kriget i Vietnam gör det ur en amerikansk soldats perspektiv. Betydligt färre är de som framställer den vanlige vietnamesens öde under det utdragna kriget. De flesta vietnameser var ju mycket fattiga redan innan amerikanerna kom och livet blev inte lättare när deras byar, fält och städer började bombas med napalm och amerikanska och vietnamesiska soldater utkämpa ett krig i djungeln runtomkring dem.
De vietnamesiska soldaterna tvingades att utkämpa ett krig inte bara mot amerikaner utan också mot delar av sin egen befolkning. Familjer splittrades och massor av människor dog av kulor, bomber, svält och sjukdomar. Uppskattningarna varierar mellan 2 och 4 miljoner.

Samtidigt skall man minnas att kriget i Vietnam var mycket svårt för de amerikanska soldaterna. De hade flugits över halva jorden, till en miljö och ett klimat de inte vara vana vid – med tropisk hetta, sjukdomar och djungler de inte kunde orientera sig i – och de utkämpade en konflikt de inte alltid såg någon mening med (i synnerhet inte som de hörde om krigsmotståndet i hemlandet). Plågade av hemskheter de upplevt på krigsfältet och hemlängtan fann alltfler soldater en verklighetsflykt i narkotikan. Många hade svårt att anpassa sig till det civila när de kom tillbaka till staterna med psykiska och fysiska men för livet.

Fakta om Vietnamkriget

Mellan 1960 - 1963 skickades 16 000 amerikanska rådgivare til Vietnam

2,59 miljoner amerikaner deltog i kriget

7 484 av dessa var kvinnor, varav 6 250 var sjuksköterskor

58 148 amerikaner dog, och deras medelålder var 23 år

2/3 av amerikanerna som deltog var volontärer

766 amerikaner togs som krigsfångar, varav 112 dog

Det är svårare att hitta info om vietnameserna, men enligt den här beräkningen dog 5,4 miljoner under kriget. Varav de flesta civila förstås.

Viktiga datum under kriget

Mars 1965 - de första amerikanska trupperna anländer i Vietnam

1967 - Krigsförbrytelser diskuteras vid Stockholmstrinunalen, med bland annat filosoferna Bertrands Russel och Jean Paul Sartre

1968 - TET-offensiven

1968 - Olof Palme deltar i en demonstration mot kriget

1968 -Mai Lai massakern

September 1969 - Ho Chi Ming dör

Januari 1973 - man enas om krigsstillestånd och Le Duc Tho och Kissinger får Nobels fredpris

1975 - kriget avslutas

1994 - President Clinton lyfter USA:s embargo mot  Vietnam

Filmer om Vietnamkriget

(länkar till IMDB)

The War at Home (dokumentär om krigsmotståndare i USA, 1979)

Full Metal Jacket (regi av Stanley Kubrick, 1987)

Platoon (regi av Oliver Stine, 1986)

The Deer Hunter (med de Niro, Savage, Streep, Walken i rollerna, 1978)

Bilder från Vietnamkriget

Läs mer på VietnamWar.com

 Böcker om Vietnamkriget hos Bokus